Grr Morr Vrål

Nervös så att magen känns som om det låg en krokodil i den och bara gnagde och rev, oron ligger som ett tjockt lager lera i bröstkorgen, och i huvudet surrar tvivlen runt som getingar med rakbladsvingar.

Tänk om hon blir kär men inte jag? Tänk om jag blir kär men inte hon? Tänk om vi båda blir totalförälskade men sen flyttar hon? Tänk om vi blir totalförälskade men sen börjar hata varann? Tänk om hon är helt sjuk i huvudet? Tänk om jag råkar göra nåt elakt? Tänk om hon bara leker med mig? Tänk om jag själv helt tappar intresset? Tänk om hon hatar sexet men jag älskar det? Tänk om det blir tvärtom? Tänk om jag bara är en reboundguy till hennes tvåochetthalvårsex? Tänk om vi inte hinner träffas pågrundav alla hennes saker hon måste göra och det blir ett enda utdraget jäkla lidande? Tänk om hon är högerextrem? Tänk om hon är normal, men inte står ut med socialister? Tänk om vi helt missförstår varandra och hatar varandra i onödan? Tänk om det bara rinner ut i sanden efter all den här oron? Tänk om hennes ex visar sig vara av den ytterst svartsjuka typen och vill jävlas?

Ibland undrar man varför man utsätter sig för sådana här saker egentligen. Vore det inte bara lättare att vara singel och leva i celibat och slippa oroa sig så mycket? Men sen så får man ett trevligt sms eller ett telefonsamtal som säger "kan inte vi ses lite snabbt nu direkt?" och så kommer man ihåg att ja just ja, det var nog värt det ändå.