Lotteriet är över, det blev alternativ tolv: Tänk om vi inte hinner träffas pågrundav alla hennes saker hon måste göra och det blir ett enda utdraget jäkla lidande?, samt en del framförhållning.
Vi visste båda att vi knappt skulle ha tid att ses, så vi bestämde att vi inte skulle ses förrän efter helgen. Men, som saker brukar bli under sådana här omständigheter så kunde vi inte hålla oss, utan sågs ändå. Varje dag.
Ganska snart så blev det uppenbart att det inte skulle gå att inleda nånting mellan oss och samtidigt balansera mitt programmerande, hennes pluggande och labbande och alla hennes föreningsaktiviteter som hon är ansvarig för på chalmers. Something had to give, och enda lösningen var att vara vänner nu och se ifall saker blir annorlunda framöver. Synd, men nog enda rätta. Det finns helt enkelt inte tid för nånting annat.
Så vi får träffas och fika nån gång då och då, ringa och så, kolla läget. Tur att det blev såhär nu innan nån av oss blev mer än bara intresserad! Det hade varit jobbigt som satan.
Friday, October 5, 2007
Option Tolv
Posted by Kanot at 10:41 AM
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment