Manson Också!

Jag är ju typ tretton år. Jag gillade Manson på nittitalet, varit på konserter och allt. Jag tyckte då (och tycker fortfarande) att de skivorna var riktigt bra, iallafall pre-Holy Wood.. Golden Age of Grotesque var bara pinsam, och då bestämde jag mig att han nog helt tappat stinget. Allt jag hört av honom efter det har tytt på samma sak, från intervjuer och samlingsskivan till det att jag gick förbi hans konsert på hultsfred.

Så har han kommit ut med en ny skiva, och jag laddade hem den bara för att kolla in den. "Blä", tänkte jag när jag hörde den. "Tråkig."

Men så har den råkat hamna på spellistan, och det dyker upp nån låt då och då, och tamejfan ifall den inte växer på en. Det är ju faktiskt ganska bra. Mörkt och långsamt, som manson borde vara. Deppigt och personligt, och han har fortfarande de där ordvitsarna med, där han tar ett vanligt begrepp, byter ut något ord, och får det lite gotiskt. Typ "the hole is where the heart is" eller "if I stick to you, would you stick me too?"

So ja. Evanescense, Manson, My Chemical Romance, Avril... dessa är faktiskt på min spellista. Det är bara att acceptera fakta, och lämna in mitt prettomedlemskort till Prettonissarnas Riksförbund.